Millenniumpriset för teknologi delar Finlands styrkor med hela världen

Det internationella teknologipriset stärker Finlands rykte som ett innovationernas land.

Då man diskuterar Finlandsbilden är teknologi ett oundvikligt tema. Finland har rykte som ett land där forskningens och produktutvecklingens andel av bruttonationalprodukten länge har representerat världstoppen, där befolkningen är välutbildad och där innovationsverksamheten representerar europeisk toppnivå.

Enligt Pekka Huhtaniemi, Finland 100-ambassadör och utrikesministeriets expert på Finlandsbilden, stöder Millenniumpriset för teknologi just de styrkor som det lönar sig att använda då man bygger varumärket Finland: hållbar utveckling, högklassig utbildning, ett samhälle med fokus på lösningar och resultat.

”Millenniumpriset som delas ut för innovationer som främjar livskvaliteten är förenligt med Finlands främsta styrkor och visar att vi vill ge våra viktiga värden både synlighet och finansiering”, säger Huhtaniemi.

Också arbets- och näringsministeriet (ANM) som beviljar prisbeloppet ser särskilt framhävandet av Finlands konkurrenskraftiga sidor som Millenniumprisets stora betydelse. Enligt ministeriets understatssekreterare Petri Peltonen åskådliggör priset på ett effektivt sätt finländarnas praktiskt orienterade tänkesätt.

Understatssekreterare Petri Peltonen.
Understatssekreterare Petri Peltonen. Foto: ANM.

”Millenniumprisets utgångspunkt är vetenskapens och innovationernas breda samhälleliga och rentav globala genomslag och förmåga att bana väg för tillämpningar av olika slag. Exempelvis Nobelprisen beviljas på rent vetenskapliga och karriärrelaterade grunder”, nämner Peltonen som en jämförelse.

Peltonen, som länge arbetade som chef för ANM:s närings- och innovationsavdelning, anser att Millenniumpriset för teknologi också är ett bra exempel på det för Finland typiska samarbetet dels mellan forsknings- och företagsvärlden, dels mellan den offentliga och den privata sektorn.

”Samarbete och lagarbete mellan föreningar, företag och forskningsinstitut hör till Finlands starka sidor. Signifikativt för detta vårt trumfkort är att Stiftelsen Teknikakademien som grundats med medel från näringslivet delar ut ett prisbelopp som beviljas av staten samtidigt som stiftelsen svarar för kostnaderna för alla arrangemang.”

 

Teknologi efter Nokia

Vill vi slå vakt om Finlands rykte som ett innovationernas och teknologins land behöver vi klara symboler– särskilt idag då vår teknologi inte längre är samlad i enskilda storbolag.

”Förr var det lätt att förklara Finlands teknologiska kunnande med Nokia. Du behövde bara nämna bolagets namn för att få svaret ’I know what you’re talking about’. Millenniumpriset för teknologi är en viktig länk i vår berättelse och i att synliggöra vårt goda rykte”, resonerar Pekka Huhtaniemi.

Som en driven expert på hur länder kan profilera sig påpekar Huhtaniemi att det är en stor utmaning för vilket land som helst att göra ett enskilt pris känt utomlands. Då han var Finlands ambassadör i London kunde Huhtaniemi dock på nära håll se hur britternas kännedom om Millenniumpriset för teknologi plötsligt växte år 2014. Priset gick då till ”big datas fader” Stuart Parkin, som redan var den femte britten som antingen hade vunnit eller kandiderat för huvudpriset.

”Tidigare prisbelönta britter har inte blivit kända på grund av priset på samma sätt som Parkin. Parkins innovationer inom datalagring har samhällelig relevans långt in i framtiden, och i kombination med effektiv informationsspridning var detta nyckeln till publicitet och till att väcka folks intresse i Storbritannien”, summerar Huhtaniemi.

Huhtaniemi påpekar att det i världsstäder som London händer så mycket att det är väldigt svårt att ta sig över nyhetströskeln. Då det lyckas är det möjligt att med hjälp av just sådana symboler som Millenniumpriset för teknologi stärka bilden av Finland som ett land med teknologi och innovationer av högsta kvalitet. Det är summan av alla bilder och associationer som bildar landsbilden, som sedan i sin tur har betydelse för t.ex. hur nya investeringar kan lockas till Finland.

”Vad gäller Finlandsbilden har våra ambassader återigen en guldklimp i sin hand då Millenniumpriset för teknologi delas ut i maj”, vädjar Huhtaniemi till sina kolleger.

 

Stuart Parkin fick Millenniumpriset för teknologi 2014.
Stuart Parkin fick Millenniumpriset för teknologi 2014. Foto: TAF.

 

Nytta för hela världen

Trots att Millenniumpriset för teknologi och Finlands teknologiska rykte ömsesidigt stärker varandra är det ändå viljan att stödja globala framsteg som bildar prisets hörnsten.

”Grundidén ska vi aldrig förlora ur sikte: vi eftersträvar inte bara nytta för Finland, vi vill att också den övriga världen ska dra nytta av det praktiskt orienterade finländska tänkesättet. Det handlar inte om att polera vår sköld med pengar utan om att främja global utveckling”, betonar Petri Peltonen från arbetskrafts- och näringsministeriet.

Eftersom människornas problem och lösningarna på dem i en internationell värld är gemensamma är det viktigt att ett finländskt pris kan gå till en mottagare var som helst i världen utan att prisets betydelse för Finland för den skull minskar.

Peltonen tror att staten även i framtiden är fast besluten att finansiera Millenniumpriset. Det är riksdagen som vartannat år fattar beslut om att bevilja prisbeloppet på en miljon euro, och hittills har det setts som en viktig del av stödet till samhälleligt betydelsefulla innovationer.

”Förutom regeringen har också riksdagsledamöterna sett kombinationen av offentlig och privat finansiering som förnuftig, och priset åtnjuter relativt brett stöd över hela partifältet. Så länge näringslivet sköter sin andel som finansiär av prisstiftelsens verksamhet kommer också staten säkert att förbinda sig att bevilja prisbeloppet”, konstaterar Peltonen.

 

Text: Laura Manas

 

Millenniumpriset för teknologi 2016 delas ut den 24 maj i Helsingfors. Den vinnande innovationen och den person eller de personer som priset går till offentliggörs vid en särskild prisutdelningsceremoni.